Vi skulle vilja använda en statistikkaka i syfte att löpande förbättra webbplatsen. Samtycker du till det? Du kan när som helst ändra ditt val.

Balanskravsresultat

Det i kommunallagen lagstadgade balanskravet innebär att om kostnaderna för ett verksamhetsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det egna kapitalet i balansräkningen återställas under de tre närmast följande åren.  Underskottet som uppkommer ett enskilt år ska hanteras inom tre år. Västerviks kommun uppfyller balanskravet. Se tabell nedan.

Periodens resultat enligt balanskravet

 

2020
Ingående balanskravsresultat

0

Årets resultat enligt resultaträkning

25,9

Realisationsvinster

-5,7

Årets resultat efter balanskravsjusteringar

20,2

Medel till/från resultatutjämningsreserv

0,0

Utgående balanskravsresultat

20,2

Synnerliga skäl (RIPS)

0

Balanskrav att återställa

0

 

Det ekonomiska balanskravet gäller endast den del av kommunens verksamhet som drivs i förvaltningsform. De kommunala bolagen berörs inte direkt av detta. Däremot gäller kravet på god ekonomisk hushållning även för den verksamhet som bedrivs genom kommunägda bolag.

Resultatutjämningsreserv

Från och med 2013 är det enligt kommunallagen möjligt att under vissa angivna förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat till en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, det vill säga täcka underskott i samband med en framtida lågkonjunktur. Syftet med RUR är att kommunen ska kunna bygga upp en reserv under goda tider som kan användas under år med svag skatteunderlagsutveckling. RUR skapar större stabilitet för de kommunala verksamheterna genom att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget. Västerviks kommun har avsättning till RUR enligt tabellen nedan.


Resultatutjämningsreserv, mnkr

  202020192018
Ingående värde

140,3

140,3

140,3

Årets reservering till resultatutjämningsreserv

0

0

0

Disponering av resultatutjämningsreserv

0

0

0

Utgående värde

140,3

140,3

140,3

Utgående värde som andel av skatter och kommunal utjämning, %

6,2

6,4

6,6

 

Resultatutjämningsfond

2012 infördes regler i Västerviks kommun kring att överskott eller underskott mot driftbudget per nämnd ska regleras mot en resultatutjämningsfond. Kommunfullmäktige kan senast i samband med fastställandet av årsredovisningen justera det belopp som ska regleras mot resultatutjämnings-fonden. Nämnd kan föreslå disponering av medel från resultatutjämningsfonden. Förslaget får inte innebära utökad verksamhet på längre sikt och ska behandlas av kommunfullmäktige. När ett underskott regleras mot resultatutjämningsfonden ska det täckas av motsvarande överskott de närmast tre följande åren. Nämnden ska löpande i årsrapport, delårsrapport och budgetuppföljningar redovisa vilka åtgärder som kommer vidtas för att återställa resultatutjämningsfonden. I tabellen nedan framgår fördelningen av resultatutjämningsfonden per förvaltning.

 


Resultatutjämningsfond per nämnd, mnkr

  IB 2020Uttag 2020ResultatUB
Kommunstyrelsen

72,9

-2,9

-5,7

64,3

Socialnämnden

12,8

-2,1

1,9

12,6

Barn- och utbildningsnämnden

-0,1

0

5,0

4,9

Miljö- och byggnadsnämnden

2,7

-0,5

2,3

4,5

Överförmyndaren

1,2

0

0,7

1,9

Revisionen

4,5

0

0

4,5

Totalt

94,0

-5,5

4,2

92,7

Sidan senast granskad den 28 april 2021