Balanskravsresultat
Det i kommunallagen lagstadgade balanskravet innebär att om kostnaderna för ett verksamhetsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det egna kapitalet i balansräkningen återställas under de tre närmast följande åren. Underskottet som uppkommer ett enskilt år ska hanteras inom tre år. Västerviks kommun uppfyller balanskravet. Se tabell nedan.
|
2020 |
---|---|
Ingående balanskravsresultat |
0 |
Årets resultat enligt resultaträkning |
25,9 |
Realisationsvinster |
-5,7 |
Årets resultat efter balanskravsjusteringar |
20,2 |
Medel till/från resultatutjämningsreserv |
0,0 |
Utgående balanskravsresultat |
20,2 |
Synnerliga skäl (RIPS) |
0 |
Balanskrav att återställa |
0 |
Det ekonomiska balanskravet gäller endast den del av kommunens verksamhet som drivs i förvaltningsform. De kommunala bolagen berörs inte direkt av detta. Däremot gäller kravet på god ekonomisk hushållning även för den verksamhet som bedrivs genom kommunägda bolag.
Resultatutjämningsreserv
Från och med 2013 är det enligt kommunallagen möjligt att under vissa angivna förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat till en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, det vill säga täcka underskott i samband med en framtida lågkonjunktur. Syftet med RUR är att kommunen ska kunna bygga upp en reserv under goda tider som kan användas under år med svag skatteunderlagsutveckling. RUR skapar större stabilitet för de kommunala verksamheterna genom att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget. Västerviks kommun har avsättning till RUR enligt tabellen nedan.
2020 | 2019 | 2018 | |
---|---|---|---|
Ingående värde |
140,3 |
140,3 |
140,3 |
Årets reservering till resultatutjämningsreserv |
0 |
0 |
0 |
Disponering av resultatutjämningsreserv |
0 |
0 |
0 |
Utgående värde |
140,3 |
140,3 |
140,3 |
Utgående värde som andel av skatter och kommunal utjämning, % |
6,2 |
6,4 |
6,6 |
Resultatutjämningsfond
2012 infördes regler i Västerviks kommun kring att överskott eller underskott mot driftbudget per nämnd ska regleras mot en resultatutjämningsfond. Kommunfullmäktige kan senast i samband med fastställandet av årsredovisningen justera det belopp som ska regleras mot resultatutjämnings-fonden. Nämnd kan föreslå disponering av medel från resultatutjämningsfonden. Förslaget får inte innebära utökad verksamhet på längre sikt och ska behandlas av kommunfullmäktige. När ett underskott regleras mot resultatutjämningsfonden ska det täckas av motsvarande överskott de närmast tre följande åren. Nämnden ska löpande i årsrapport, delårsrapport och budgetuppföljningar redovisa vilka åtgärder som kommer vidtas för att återställa resultatutjämningsfonden. I tabellen nedan framgår fördelningen av resultatutjämningsfonden per förvaltning.
IB 2020 | Uttag 2020 | Resultat | UB | |
---|---|---|---|---|
Kommunstyrelsen |
72,9 |
-2,9 |
-5,7 |
64,3 |
Socialnämnden |
12,8 |
-2,1 |
1,9 |
12,6 |
Barn- och utbildningsnämnden |
-0,1 |
0 |
5,0 |
4,9 |
Miljö- och byggnadsnämnden |
2,7 |
-0,5 |
2,3 |
4,5 |
Överförmyndaren |
1,2 |
0 |
0,7 |
1,9 |
Revisionen |
4,5 |
0 |
0 |
4,5 |
Totalt |
94,0 |
-5,5 |
4,2 |
92,7 |